Långpromenad & rosa solnedgång

Igår gick jag på den mest givande promenaden. Jag gick en annan väg än vad jag brukar, och gick runt i en och en halv timma och bara tittade på och upplevde allt jag passerade. Från gårdar med hönor och små kycklingar, färgglada hus med en väldig massa hundar som skällde på mig, till risfält och berg, glada valpar, trädgårdar, tempel och fruktträd som jag också plockade frukt från. Det var verkligen skönt att bara gå omkring utan att fundera över någon väg, och när jag sedan ville komma tillbaka till ComPeung och kollade på Google Maps, så var jag på rätt väg och skulle bara gå rakt fram i några minuter.

Jag hade en skypevisning av en lägenhet på eftermiddagen, och när det var klart så blev kvällen också en utav de bättre. Vi hade besök av en inspirerande afrikansk tjej som är Ongs väns dotter (och tydligen prinsessa i sin folkstam?). Hon är född i Afrika (har glömt vilket land), hennes mamma är belgisk och hennes pappa italienare, och själv bor hon just nu i Rom. Hon berättade att hon kan tala tre språk flytande och kanske två, tre andra hyfsat bra. På kvällen körde vi 10 minuter från ComPeung upp på ett berg, kollade den otroliga utsiktet och sen körde vi ner på andra sidan för att äta på en restaurang som hade bergen och en stor sjö som utsikt. Det var nog den mest fantastiska naturupplevelsen jag upplevt här än så länge. Restaurangen var undangömd och varje sällskap satt i en egen liten bambustuga placerad på kanten av berget. Det var obeskrivligt vackert!

Den här fluffiga hunden följde med oss en bit på vägen. Den hälsade även på hos oss senare under dagen.
Lamyaiträd

Den extremt söta frukten longan, eller lamyai på thailändska
De här två valparna, som vilade under en bil kom springandes till mig för att hälsa
Det är verkligen hjärtskärande att se alla hundar och valpar på gatorna, som inte tas hand om. De här två valparna (som var med i mitt första inlägg - ja de har vuxit!) hade för några veckor sedan två syskon och en mamma och pappa som alltid var med dem. Nu är det bara de här två kvar, eftersom deras föräldrar och två syskon blev dödade av några i byn, som förmodligen har förgiftat dem. De här två, precis som de flesta andra hundar i området, har ägare som inte tar hand om dem ordentligt och därför blir de ofta väldigt oroliga eller också aggressiva. De här två är både emellanåt skygga och ibland desperat glada när någon visar dem minsta lilla kärlek. En av valparna blev alltid attackerad av sitt syskon och biten tills det blev stora sår.
Allmänt | | Kommentera |
Upp